Ymergatan 7B, No 8 Ymergatan 7B, No 10 Ymergatan 7B, No 12 Väderkvarnsgatan 39A, No 14 Väderkvarnsgatan 39A, No 16 Väderkvarnsgatan 39A, No 18 Ymergatan 7B, No 7 Ymergatan 7B, No 9 Ymergatan 7B, No 11 Väderkvarnsgatan 39A, No 13 Väderkvarnsgatan 39A, No 15 Väderkvarnsgatan 39A, No 17 Ymergatan 7A, No 2 Ymergatan 7A, No 4 Ymergatan 7A, No 6 Väderkvarnsgatan 39B, No 20 Väderkvarnsgatan 39B, No 22 Väderkvarnsgatan 39B, No 24 Ymergatan 7A, No 1 Ymergatan 7A, No 3 Ymergatan 7A, No 5 Väderkvarnsgatan 39B, No 19 Väderkvarnsgatan 39B, No 21 Väderkvarnsgatan 39B, No 23 Bf Fyris
I varje lägenhetsfönster i bilden kan Du läsa om de som först flyttat in i Ymer. Välkommen att klicka!


Historia


I februari 1923 togs initiativet till en kommitté som kallade till sammanträde i juni, där Bostadsföreningen Ymer u.p.a., 
grundades. 
Efter lång skriftväxling med Kunglig Majestäts befallningshavare (Länsstyrelsen) inregistrerades föreningen den 14 september 1923. En dryg månad senare tilldelades föreningen tomt nummer 2 i kvarteret Ymer (Fålhagen 34:2 sedan 1971). 

Byggnadsarbetet påbörjades genast, under ledning av byggnadsingenjör Simon Lindsjö. Han har också ritat husen. Hösten 1924 var det färdigt för inflyttning i moderna lägenheter med ved och gasspis med ugn, kakelugnar i rummen samt täljstenskamin och 
torrklosett i hallen (läs Upsala Nya Tidnings reportage från 1924-09-16). Ymer var därmed först att bygga föreningshus i Fålhagen, alltså områdets äldsta. I Uppsala är Ymer den tredje äldsta bostads[rätts]förening.

Bakgrund

Befolkningen i Uppsala ökade under slutet av 1800-talet, främst på grund av sjunkande dödstal och inflyttning. Landsbygden kunde inte försörja befolkningsökningen samtidigt som industrialiseringen upplöst skråväsendet. Den begynnande mekaniseringen av jordbruket krävde dessutom allt mindre arbetskraft. Många flyttade därför till staden, där landsbygdens tidigare bostadsförmåner i storfamiljer blivit en handelsvara för var och en. 

Stadsplanen utökades något, men inom denna byggdes mest för rikare. Utanför växte därför kåkstäder upp för mindre bemedlade, bland annat i Vaksalastaden i Vaksala landskummun. Bristen på billiga och bra bostäder rimligt central var alltså stor.

Att bygga föreningshus i Uppsala hade prövats tidigare (Folkvang 1898 och Gundborg 1922), men någon fungerande marknad fanns inte. Bostadsrätten utgjorde ingen säkerhet vid kreditgivning - andelen ansågs sakna andrahandsvärde. Att gå med i föreningen förutsatte därför sparkapital. Insatsen i Ymer var 3.000 kronor per lägenhet. Den genomsnittliga årslönen 1923 inom industri, handel och samfärdsel m.m. var samtidigt 2.215 kronor.



En ny tid börjar

Med Ymers bygge började en ny tid och byggandet av föreningshus i Vaksalastaden tog fart. Innan 1923 fanns bara två hyresfastigheter i gammal sluten stil i området (Salagatan 29 och Port Arhur).

Det nya med Ymer var inte bara att "vanligt folk" ägde flerfamiljshus. Ymer innebar också en ny öppen och representativ trädgård - utan skjul och uthus - som var väl synlig från alla läggenheter. Dessutom hade Ymer gemensamma faciliteter som revolutionerade - såsom tvättstuga och torkvind - vilket framför allt underlättade dåtidens kvinnosysslor. Utöver Ymer hade få bostadshus vid denna tid både ved och gasspis med ugn, rinnande vatten, elektricitet (110 volt likström) och torrklosett. I varje lägenhet!

Fram till 1930 tillkom sexton föreningshus och en skola i Vaksalastaden. Samma år infördes bostadsrättslagen (SFS 1930:115). Under 1930-talet tillkom ytterligare sex föreningshus (inklusive ombildande av Port Arthur). Vid millennieskiftet fanns här tjugofem bostads[rätts]föreningar.


Om gatunamnen

Kvarteret Ymer omsluts idag av Väderkvarnsgatan, Salagatan, Ymergatan och Marielundsgatan.

Väderkvarnsgatan (styrkt från 1884) har uppkallats efter flera väderkvarnar, belagda från 1660-talet; en i nuvarande kvarteret Sverre (Hjalmar Brantingsgatan – Vaksalagatan - Väderkvarnsgatan), en annan i nuvarande kvarteret Njord (Salagatan - Vaksalagatan – Väderkvarnsgatan).

Salagatan (belagd från 1884) anknyter till de destinationer som kunde nås med den smalspåriga järnväg som fortfarande löper genom området, på samma sätt som Marielundsgatan,
Norrtäljegatan och Roslagsgatan. Förslaget var att nuvarande Ymergatan skulle heta Marielundsgatan och vise versa, vilket ändrade inför stadsfullmäktiges beslut 1925.

Ymergatan kallades före 1925 för Östra Bävernsgatan (belagd från 1880), som en förlängning av Bäverns gränd på andra sidan järnvägen. Namnen kommer från ”Qwarteret Bäfwern” (1671), som på 1880-talet delades i nuvarande kvarteren Gudrun och Sigurd.

Marielundsgatan benämndes före 1925 var Östra Kålsängsgatan (belagd 1880), som en förlängning av Kålsängsgränd (belagd från 1855). Med kålsängar menas till stadstomt hörande köksträdgård, för plantering av bland annat kål.


Lär mer

För den som vill veta mer om Uppsalas och Ymers historia rekommenderas Carl Erik Bergold's avhandling "Bostadsbyggande i Uppsala 1900-1950 - en aspekt på folkhemmets framväxt" (Uppsala universitet 1985, ISBN 91-554-1661-6). De flesta andra beskrivningar tycks luta sig mot just denna skrift. Tack, Carl Erik!

Om en avhandling på över fyra hundar sidor känns tung, duger det mycket väl att bläddra i den åttiosju sidor tunna "Stadens ansikte - uppsatser i arkitektur- och bebyggelsehistoria. En studie av Södra Kvarngärdet" (Stadsarkivet Uppsala & Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala Universitet, 1992, ISBN 91-86902-08-3).

Boken "Uppsalas byggnader - en beskrivning av bebyggelsen i stadskärnan..." (Kulturförvaltningen, Uppsala kommun i samarbete med Upplandsmuseet, Redaktör Kerstin Lundberg, 1992) är också rätt lättläst och innehåller en del bilder.

Om gatornas namn finns att läsa i "Ortsnamnen i Uppsala län, på offentligt uppdrag utgivna av Ortsnamnsarkivet i Uppsala. Del 5:1 Uppsala kommun, Uppsalas gatunamn" (Ortnamnsarkivet i Uppsala samt Uppsala kommuns namnberedning och historiekommitt, Mats Wahlberg 1994, ISBN 91-85452-19-X).

Fullmäktige i Uppsala kommun har även beslutat om "särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer i Uppsala innerstad", där Ymer förstås ingår. Beslutet baseras på en diger utredning: Förslag till urval av särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer i Uppsala innerstad1988-11-07.

Uppsala kommun uppdaterar också kontinuerligt förteckningar över kvarters- och gatunamn, vilka innehåller historiska uppgifter. Kommnen försöker också samlat en del information på sajten Kulturella spår i Uppsala.

I övrigt försöker vi i successivt digitalisera Ymers pappersakriv. Det vi hitintills åstadkommit hittar Du under Arkivet. Vi har också samlat en del information om Vaksalastaden.